Ströbädd

Det är viktigt med riktiga ströbäddar för stallhygienen. Ströets viktigaste funktioner är att suga upp urin. Det gäller att strö tillräckligt mycket. Halm har inte fullt så bra absorptionsförmåga som till exempel torvströ och kutterspån men i gengäld erbjuder halm hästen sysselsättning. Trähaltiga strömaterial kan i vissa fall ha en negativ inverkan på hästens hovar. Strömaterialen är olika och balansgången är svår.

Den bästa halmen får du från skörd av vete eller korn, medan havrehalm ofta lockar hästen att äta stora mängder. Halm är en biprodukt från spannmålsodlingen. Den ska vara av god hygienisk kvalité. 

Halmen kan vara förpackad i såväl småbal (10-15 kg) som storbal (70 kg). Vad man väljer beror på tillgång och möjligheter till förvaring i stallmiljön. Halmens nackdel är att den inte är så attraktiv för bönder gällande spridning på åkermark samt att den ger en stor gödselvolym.

Kutterspån framställs för det mesta från gran och tall. Den absorberande förmågan hos spån är god och spån ger stallet ett ljust intryck. Kutterspån säljs oftast i balar som väger runt 25 kg/styck

Torv som strömaterial till hästar kommer från torvmossar i Sverige. Den absorberande förmågan är god hos torv. Torv ger också en mindre gödselmängd, jämfört med strömaterial som halm och spån. Torvgödsel kan även vara attraktiv för bönder för spridning på åkermark. Torvens nackdel att den är mörk i färgen och därmed ger ett mörkt intryck i hela stallet. Torv säljs oftast i balar om 200 eller 300 liter.

Spånpellets som används till strömaterial är ofta specialtillverkad så att den lättare faller sönder och blir mjuk, den är fri från bindemedel eller andra  tillsatser. För att få en bra och mjuk bädd av spånpellets sprider man ut pelletsen i ett jämnt lager i boxen som sedan vattnas tills pelletsen sväller upp och faller sönder. 

Spånpellets har ofta ett lägre pris än halmpellets men halmpelletsens egenskaper anses vara bättre då den har högre uppsugningsförmåga samt att den är mjukare och sönderdelar sig utan föregående vattning.

Halmpellets produceras genom att vetehalm pressas till pellets. Uppsugningsförmågan är högre hos halmpellets jämfört med hel eller hackad halm. Pelletsen säljs oftast i plastsäckar som väger mellan 13-16 kg/styck.

Pappersströ är rivna dagstidningar som man kan använda som strömaterial till hästar. Detta strömaterial är nästan dammfritt och har en god uppsugningsförmåga. En nackdel med papper är att pappersstrimlorna som är torra kan lätt blåsa iväg från stallet där gödseln lagras och skräpa ned. Pappersströ säljs oftast i balar som väger runt 20 kg/styck.

Vilket strö du vill använda kan beror på några olika faktorer. Hur möjligheten att lagra då några strö tar mer plats än andra. Det kan bero på var i landet man bor, vad strö som finns i ens närområde att tiilgå, samt hur den individuella hästen fungerar på olika strö. 

Det finns några olika metoder på hur du kan sköta rengöring av hästens box.

• Växelbädd: Med växelbädd tar du bort all gödsel och fuktigt strö dagligen och nytt material läggs in.
• Permanentbädd: Med permanentbädd tar du bara bort den ytliga gödseln och blött strö dagligen och lägger in nytt material vid behov.
• Djupströbädd: Med djupströbädd låter du man bädden växa och tar inte bort gödsel och fuktigt strö. Här lägger du på nytt strö vid behov. Djupströbäddar fungerar bäst i gruppboxar och i ligghallar. 
  
  

  Välj den typ av bädd som fungerar bäst för din häst trivsel och som är arbetsvänlig för dig.

”Gör vad du kan, där du är, med det du har.”

-Theodore Roosevelt